Jag somnade framåt morgonen. Gled äntligen in i en sådan där skön, avslappnad sömn som i insomninsskedet ingav löften om att göra stor nytta. Åhhh, ljuvligt.
Naturligtvis är livet mer intrikat än så. Naturligtvis var det dags att klippa gräset på min baksida just idag på morgonen. Inte så där "klipp och åk vidare" som man skulle kunna tycka var allt som behövs heller. Nej, nej.... först är det lite uppvärmning med en strimmer. Ni vet, det där vinande, smått irriterande ljudet som skär igenom precis alla andra ljud? Härligt att vakna till det - NOT. Men jag lät bli att bli irriterad. Jag tänkte att det ju inte kan ta lång tid att klippa min lilla baksida. Klart jag hade fel.
Strimmern fick snart sällskap av en mycket högljudd gräsklippare. Tydligen hade de som framförde sagda trädgårdsverktyg inga hörselkåpor med internradio heller eftersom de envisades med att ha ett skrikande samtal med varandra. Fortfarande hyste jag förhoppningen om att de skulle vara klara inom kort. Fel.
De lyckades på något vis hålla på i en hel timme. Alltså, på en hel timme hade jag kunnat klippa baksidan med en handjagare, otränad och lat som jag är. Naturligtvis somnade jag inte om. Istället låg jag och funderade ut om man skulle lägga lagom stora stenar på gräsmattan. Eller om det på något vis går att sabotera sagda maskiner. Kanske skjuta framförarna med i arslet med luftgevär.
Naturligtvis är livet mer intrikat än så. Naturligtvis var det dags att klippa gräset på min baksida just idag på morgonen. Inte så där "klipp och åk vidare" som man skulle kunna tycka var allt som behövs heller. Nej, nej.... först är det lite uppvärmning med en strimmer. Ni vet, det där vinande, smått irriterande ljudet som skär igenom precis alla andra ljud? Härligt att vakna till det - NOT. Men jag lät bli att bli irriterad. Jag tänkte att det ju inte kan ta lång tid att klippa min lilla baksida. Klart jag hade fel.
Strimmern fick snart sällskap av en mycket högljudd gräsklippare. Tydligen hade de som framförde sagda trädgårdsverktyg inga hörselkåpor med internradio heller eftersom de envisades med att ha ett skrikande samtal med varandra. Fortfarande hyste jag förhoppningen om att de skulle vara klara inom kort. Fel.
De lyckades på något vis hålla på i en hel timme. Alltså, på en hel timme hade jag kunnat klippa baksidan med en handjagare, otränad och lat som jag är. Naturligtvis somnade jag inte om. Istället låg jag och funderade ut om man skulle lägga lagom stora stenar på gräsmattan. Eller om det på något vis går att sabotera sagda maskiner. Kanske skjuta framförarna med i arslet med luftgevär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar