Jag känner inte min släkt. Har aldrig gjort det. Visst vet jag vad vissa heter och har sett några av dem på kort, men vi känner inte varandra. De få minnen jag har av dem jag faktiskt träffat är små och trasiga.
Jag gjorde en sökning på en sak idag. Google har en förmåga att ta med vad som nu må ha ett eller fler av orden i sökningen i sig. Döm om min förvåning då jag fann namnet på min kusin. Jag blev nyfiken och klickade naturligtvis på det.
Hon har skrivit en väldigt gripande och levande berättelse om farmor och hur tillvaron såg ut för henne och mina farbröder under krigsåren. Min pappa fanns inte ännu, så han figurerade inte i berättelsen.
Vad konstigt det kändes att i vuxen ålder läsa om sådant de flesta hört direkt från sina mor/farföräldrar när de var små. Det känns lika fullt konstigt att min kusin, som jag delat både för och efternamn med tills hon gifte sig, tydligen har samma intresse för att skriva som jag har. Hon har skrivit färdigt tre böcker medan jag fortfarande håller på med min tredje. Vilket underligt sammanträffande.
Passar dessa personer in i det pussel som utgör mitt liv? Har de spelat ut sin roll redan? Har de någon betydelse i helheten? Finns det saker om mig själv jag skulle förstå bättre om jag hade mer kunskap om min bakgrund?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar