På sistone har Murphy uppmärksammat mig ovanligt mycket. Han är visserligen aldrig långt borta, men det verkar som om han tröttnat på sina andra offer och lägger mer energi på mig just nu. En del saker kan omvandlas till obetydliga irritationsmoment medan andra är mer påträngande. Jag stångas med dem allt eftersom de kommer och har hittills lyckats hålla det mesta ifrån mig, men det tar en massa energi. När de som nu kommer samtidigt blir det ännu tristare. Jag är less på det.
Finns Karma? Vad fan har jag i så fall gjort för att hela tiden få en massa skit slängd på mig? Jag fick igår höra att jag är unik (i väldigt positiv bemärkelse). Jag är bara den jag alltid varit. Jag ställer upp när jag kan, lyssnar även om jag inte alltid förstår eller kan ge råd, ger om det finns möjlighet till det och har öppen dörr för den som behöver kliva in.
Det finns undantag till denna regel. Människor som aldrig i livet kommer i närheten av att få ta del av detta. Inte i eventuella efterliv heller, när jag tänker efter. De har på olika sätt visat sig inte förtjäna detta samtidigt som de gjort vad de kunnat för att förstöra för mig. De kan dra dit pepparn växer.
Om nu Karma finns så borde jag vara på plussidan, trots dessa undantag. Jag är en snäll människa. Karma finns nog inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar