Ikväll tog jag semester från allt omkring mig för att besöka en vän. Han var snäll nog att bjuda på mat, thé och väldigt trevligt sällskap. Det blev mycket prat och många skratt. Lite synd om honom tycker jag iofs eftersom han drabbades av min glappkäft efter att ha varit hemma utan att träffa många alls på flera veckor. Tur att jag fick snattra av mig lite i förmiddags med en kompis jag gjorde sällskap ner på stan, annars hade väl hans stackars öron trillat av. När jag tänker efter kan några av hans skratt ha berott på mina konstiga sittställningar eller ansträngda miner då jag ändrade läge lite, så det är kanske inte så synd om honom ändå... *funderar*
Hur som helst är det bara att konstatera att det bland pöbeln på AP gömmer sig några riktigt fina människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar