Tidigare ikväll var jag in till grannen en stund. De har, som alla som läser min blogg redan vet, ett gäng barn. Näst äldsta är sju. Han är lite försiktig i sitt umgänge med mig. Ja, med de flesta faktiskt. En lite reserverad och blyg kille. Idag var jag däremot poppis...
Pojken: Jag vill ha grillade mackor.
Mamman: Nej, du får ta en vanlig macka.
Pojken: *tittar stint på mig* Vi har inget gott bröd!
Mamman: Är det slut på brödet vi fick av Yvonne i förrgår?
Pojken: *försöker pränta in sin poäng med blicken* JAAAA!
Jag: Vill du ha lite mer sådant bröd?
Pojken: Kom så går vi in till dig och hämtar!
Tur att man är poppis någon gång iaf... även om det egentligen är brödet han gillar bäst. *S*
4 kommentarer:
ahaha fan vad roligt :D
Ladyn, jaaaaa! Känner man killen är det ännu roligare för då vet man hur långt inne det sitter att säga en sådan sak. *L*
hahaha man får helt enkelt vara nöjd med det lilla :D
Bika, japp det är en svårlärd läxa, men sann, läxa. *S*
Skicka en kommentar