I morse kände jag mig trött, slö och ville inte riktigt kliva upp - alls. Då jag är dålig på att låta nedstämdhet eller seghet vinna klev jag ändå upp och duschade. Väl på jobbet kändes det bättre. Jag gillar ju verkligen mitt jobb och har oftast kul där. Några få undantag finns ju, men i regel är jag glad när jag är där. Humöret steg alltså. Mitt på dagen ringde min mobil. Det brukar den sällan göra på dagtid. Sms, ja. Ringa, nej. Ett för mig okänt kommunnummer. "Hmmm, vad har grabben nu hittat på" hann studsa omkring i min skalle innan jag svarade. Det var inte från skolan. *pust* Nej, det var bemanningstjänst.
Jag bryr mig inte om vad folk säger, jag gillar bemanningstjänst. De har alltid varit schyssta mot mig. Visst kan det ibland bli fel, missförstånd och helt åt helvete, men i regel är de schyssta och har alltid ställt upp på mig. Lika så idag.
Orsaken till att kvinnan ringde var att det strulat sig med några sjukersättningsdagar när jag var sjukskriven i dec och hon frågade om några datum. Hon skulle kolla upp dem och sedan kan jag vara berättigad till två dagars ersättning jag av någon anledning inte fått. Hon skulle även kolla upp några saker med denna månads lön eftersom de gjort om sina system och det verkade ha fallit bort någon dag eller två. Oj. Jag som trodde jag skulle få sitta i låååång telefonkö för att få ordning på just den saken. Härligt med service. =D
Efter det samtalet lös solen. Bokstavligen alltså. *S* Det tillsammans med att samtalet innebar att jag besparades en massa strulande för att rätta till saker gjorde att jag var glad under eftermiddagen. Mailet från Lulu gjorde att jag var himlastormande glad. Att grabben varit snäll och fixat lite här hemma innan jag kom hem gjorde att jag gick omkring och log för mig själv. Jag sken ikapp med solen på himlavalvet.
Nu på kvällen har jag dels haft grannarnas minsta två här och fått busa som sjutton med dem och dels haft sällskap i buset med en gammal vän som jag träffar allt för sällan. Det är alltid så trevligt när vi äntligen får till en träff. Hon är ett vandrande solsken. Man kan inte vara på dåligt humör när hon är i närheten. När man är glad och träffar henne blir man ännu gladare. En perfekt avslutning på en bra dag. =)
Jag bryr mig inte om vad folk säger, jag gillar bemanningstjänst. De har alltid varit schyssta mot mig. Visst kan det ibland bli fel, missförstånd och helt åt helvete, men i regel är de schyssta och har alltid ställt upp på mig. Lika så idag.
Orsaken till att kvinnan ringde var att det strulat sig med några sjukersättningsdagar när jag var sjukskriven i dec och hon frågade om några datum. Hon skulle kolla upp dem och sedan kan jag vara berättigad till två dagars ersättning jag av någon anledning inte fått. Hon skulle även kolla upp några saker med denna månads lön eftersom de gjort om sina system och det verkade ha fallit bort någon dag eller två. Oj. Jag som trodde jag skulle få sitta i låååång telefonkö för att få ordning på just den saken. Härligt med service. =D
Efter det samtalet lös solen. Bokstavligen alltså. *S* Det tillsammans med att samtalet innebar att jag besparades en massa strulande för att rätta till saker gjorde att jag var glad under eftermiddagen. Mailet från Lulu gjorde att jag var himlastormande glad. Att grabben varit snäll och fixat lite här hemma innan jag kom hem gjorde att jag gick omkring och log för mig själv. Jag sken ikapp med solen på himlavalvet.
Nu på kvällen har jag dels haft grannarnas minsta två här och fått busa som sjutton med dem och dels haft sällskap i buset med en gammal vän som jag träffar allt för sällan. Det är alltid så trevligt när vi äntligen får till en träff. Hon är ett vandrande solsken. Man kan inte vara på dåligt humör när hon är i närheten. När man är glad och träffar henne blir man ännu gladare. En perfekt avslutning på en bra dag. =)
Dagar som denna vet man varför man fortsätter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar