fredag 8 maj 2009

Genom ett fönster


Under min promenad till jobbet i morse studerade jag folk. Inte alla, utan mest de som susade förbi i sina bilar. Ensamma eller i sällskap. Vid en korsning stod en lång kö av bilar. I en bil satt en man och trummade på ratten samtidigt som hans läppar rörde sig. Sjöng han eller pratade han i handsfree? En man satt och gestikulerade till den kvinnliga föraren i en annan bil. En bit längre ned i raden satt ett ungt par och pussades. De såg mycket lyckliga ut. Vårkänslor? Senare under min promenad såg jag en kvinna som såg riktigt sur ut. Bredvid henne satt en trumpen tonårstjej. Tonåriga tjejer kan verkligen konsten att se ut som om hela världen är emot dem.

Jag undrar hur det är att vara döv. Nej, jag vill inte prova, men kanske skulle det vara en värdefull upplevelse att ta med sig i livet. Något som gör att man inte tar allt för givet. Tänk att se saker som igenom en bilruta, eller överhuvud taget genom ett fönster. Man ser att det händer något, att någons läppar rör sig, att det utspelas tysta dramor inför ögonen på en, men det är som en tyst tv-ruta mot världen. Undrar hur det känns?

Inga kommentarer: