lördag 21 mars 2009

Våren


När våren kommer blir folk glada. De lyser upp, de blir kära, de gläds åt att snön smälter bort och de lever upp. Jag kan inte säga att jag inte gillar våren, för den är ju så otroligt vacker. Alla årstider har sin charm. Men våren...

Just på våren sjunker mitt humör. Jag vet inte varför. Jag blir inte deprimerad. Så långt går det inte. Men jag blir rättretlig, snarstucken, drar mig undan och grubblar. Jag kan oftast rycka upp mig så att det inte märks speciellt, men flera gånger den gångna veckan har jag fått frågan om jag är trött eller inte mår bra. Skit också. Tydligen kan jag inte rycka upp mig tillräckligt. Men, men...

Så länge jag är medveten om det hela kan jag ha koll på det så att jag inte biter skallen av någon stackare som råkar trampa på en öm tå under just den perioden. Det går över. Om jag ska använda föregående år som mall så är jag pepp igen om några veckor.

4 kommentarer:

Ullis sa...

det är "kul" att du säger det.. för jag har aldrig blivit höstdeprimerad, jag mår alltid sämre på våren.. och alla gnäller om att det är ooomööööjligt att må dåligt på våren, för då blir allt ljust och hittan och dittan.. kul med nån till som är åt samma håll! vad det beror på vet jag dock inte..

jag vill ha kvar mitt huvud, så en varning innan du tar en tugga så är jag nöjd ;)

kramis!

marbor sa...

Jag kan också bli lite deppig så här på våren. För min del tror jag det handlar om att jag är ensam. Jag har ingen att pussa in våren med. Fånigt egentligen att man känner så just till våren. Kan ju vara trevligt att pussa in vintern med någon också.

Jag tror det handlar om hormonerna som får sig en skjuts när ljuset kommer tillbaka...vi får skylla på det...*L*

~Sol~ sa...

Ladyn, jo jag vet att många anser en galen för att humöret sjunker under den årstid som ska vara ljusets och värmens återkomst, men de fattar helt enkelt inte att alla inte är likadana.

Jag lovar att sansa mig och lämna ditt huvud där det är... *S*

Kramar

~Sol~ sa...

marbor, just på våren verkar det alltid finnas överfullt med nykära och gulliga par som går hand i hand och pussar på varandra i tid och otid. Klart man märker av sin ensamhet mer då. I mitt fall handlar det inte om just den saken eftersom jag mått så här under vårens inledning sedan många år och då även då jag varit kär och galen.

Jag köper din förklaring om hormoner. Den verkar rätt logisk. *S*