torsdag 19 mars 2009

Kommentarer

Jo, jag skriver här för min egen skull. Jag gillar helt enkelt att skriva. Men samtidigt har jag upptäckt att det är lite trist att ha många inlägg efter varandra som inte får någon kommentar. =P

Det händer att jag skriver en massa dravel och öser helt enkelt ur svamlet ur skallen så att nytt nonsens kan fylla dess plats. Det är mitt sätt att tömma ut allt onödigt. Men det finns även gånger då jag skriver för att jag behöver få ur mig saker som känns jobbiga, svåra, frustrerande och komplicerade och då är kommentarer guld värda eftersom de kan ge en annan vinkel på det som känns svårt.

Andra gånger skriver jag om saker som känns bra, roliga, trevliga, suveräna och som får mig att skratta. Dessa gånger vill jag förmedla känslan till er som läser. Kanske lyckas jag inte alltid, men jag vill försöka dela med mig av känslan ändå.

Nåja, detta är inget sätt att försöka flörta till mig fler kommentarer, utan bara en reflektion om att de faktiskt har påverkan. Mer än jag trodde de skulle ha. =)

6 kommentarer:

marbor sa...

Du har alldeles rätt. Jag känner precis likadant, och säkert många med oss.

~Sol~ sa...

marbor, det är en ny erfarenhet, faktiskt. Visst har jag skrivit på ett annat ställe och visst var det kul med kommentarer, men jag är mer... ja, helt enkelt.. mer... mig själv här än jag var där, så detta är annorlunda.

Ibland har jag inget att tillägga i en blogg och andra gånger är det liksom lite för nära för att jag ska vilja kommentera, men ofta lämnar jag ett litet tecken på att jag varit där. =)

Ullis sa...

jag vet!! sådär är det för mig med.. de gångerna när mailen skvallrar om kommentarer blir jag alltid glad :D på riktigt-glad :D

~Sol~ sa...

Ladyn, det känns igen. *S* Att någon bemödat sig att säga några ord är alltid trevligt och man blir som du säger, riktigt glad. :D

Unknown sa...

åh.. jag känner mig ytterligt träffad.. kommenterar sällan men läser varje dag.. nja.. varje vecka.. det är som att vara en fluga på väggen i nån annans liv. Flugor pratar inte så jag har bara tyst surrat in och sen surrat ut.. jag ber om ursäkt och ska givetvis försöka skärpa mig... bums faktiskt..

~Sol~ sa...

meta, man måste inte kommentera. Man gör ju som man känner själv. Den här bloggen är mer en reflektion över kommentarer och deras påverkan. Men jag uppskattar kommentarer så du är välkommen att bryta din trend. =D