Igår fick jag ett samtal från min bror. Inte av Bill eller Bull, utan från den brodern som inte hört av sig sedan i slutet av nov eftersom det då blev en väldigt knepig och obehaglig stämning mellan oss. Jag har både pratat och träffat honom några gånger sedan dess, men då för att vi träffats hos andra eller att vi varit med andra och situationen bara blivit så att vi sprungit på varandra.
Jag har faktiskt inte saknat att höra av honom eller hans sambo. De enda gångerna de ringde var när de ville ha barnvakt. Att bara ringa och höra hur man har det var inte aktuellt. Jag har aldrig suttit så lite barnvakt till mina syskonbarn som under det sista halvåret. Rätt skönt faktiskt med tanke på att bägge mina syskon som har barn såg mig som den självklara barnvakten - jämnt. En gång ringde de tillsammas för att fråga om jag kunde ta barnen (4 st sammanlagt) så att de kunde ha grillfest ihop. Mmmm, då är man värd mycket, eller hur?
Att jag sedan ibland väljer att ta barnen är en annan sak. Jag gillar ju att göra det! Vi har himla roligt ihop. Jag har tyvärr inte träffat brorsans minsta på väldigt länge eftersom kontakten mellan hennes föräldrar och mig varit obefintlig. Den äldsta är 13 och springer som barn här i huset, medan det inte riktigt blir så för den lilla söta (snart) fyraåringen som kan prata öronen av en elefant. Därför sa jag ja när brorsan ringde av samma gamla anledning som tidigare, precis som om vi pratat som vanligt hela tiden. Jag får några timmar med goseflickan och sen kan jag återgå till att inte ställa upp jämt och ständigt. =)
Jag har faktiskt inte saknat att höra av honom eller hans sambo. De enda gångerna de ringde var när de ville ha barnvakt. Att bara ringa och höra hur man har det var inte aktuellt. Jag har aldrig suttit så lite barnvakt till mina syskonbarn som under det sista halvåret. Rätt skönt faktiskt med tanke på att bägge mina syskon som har barn såg mig som den självklara barnvakten - jämnt. En gång ringde de tillsammas för att fråga om jag kunde ta barnen (4 st sammanlagt) så att de kunde ha grillfest ihop. Mmmm, då är man värd mycket, eller hur?
Att jag sedan ibland väljer att ta barnen är en annan sak. Jag gillar ju att göra det! Vi har himla roligt ihop. Jag har tyvärr inte träffat brorsans minsta på väldigt länge eftersom kontakten mellan hennes föräldrar och mig varit obefintlig. Den äldsta är 13 och springer som barn här i huset, medan det inte riktigt blir så för den lilla söta (snart) fyraåringen som kan prata öronen av en elefant. Därför sa jag ja när brorsan ringde av samma gamla anledning som tidigare, precis som om vi pratat som vanligt hela tiden. Jag får några timmar med goseflickan och sen kan jag återgå till att inte ställa upp jämt och ständigt. =)
3 kommentarer:
Bra sötnos...man ska inte låta sig utnyttjas. Förstår att du vill träffa dina syskonbarn, men låt det ske på dina villkor.
Och ja, jag är glad över att jag fick uppleva den kärleken. Det har betytt väldigt mycket för mig. Tycker bara det är så tragiskt att det är dom fina människorna som hamnar i skiten...
Nej, jag var för snäll förr, men jag har ändrat på det nu. *S* Jag är inte mer än mänsklig och när man bara ger och ger utan att få något igen känns det till slut som om man vill slå något hårt i huvudet på folk. Jag gjorde det näst bästa, jag bröt den onda cirkeln. =D
Strongt...girlpower! ;-)
Skicka en kommentar