lördag 24 oktober 2009

Mycket trevligt


Kvällen blev väldigt lyckad. De två hundarna som var här blev knappt sura på varandra alls och var hur lugna som helst större delen av kvällen. De kvinns som var här blev inte sura på varandra alls. De kids som var här klarade också av bedriften att inte lacka på varandra.

Den enda incidenten som var kom sig av min fobi. Jag fick en väldigt vacker orkidée och hann knappt ta emot den innan någon kommenterade att det fanns en spindel på den. Jag mer eller mindre kastade tillbaka den till givaren och backade raskt några steg. Jag hann inte ens se hemskheten innan jag såg till att inte vara i närheten. Min spindelfobi börjar bli lite jobbig nu faktiskt. Kanske dags för lite terapi? Eller hypnos?

När denna händelse var överspelad åt drack, skrattade och spelade vi. Vissa var helt nya för varandra och fick här igenom en ny bekantskap. Andra träffades igen. Stämningen var på topp. En allt i genom lyckad kväll. Tack! <3


Inatt ändrar vi klockorna. Kl tre blir kl två. Jag får sova en timme längre i morgon utan att få dåligt samvete för att jag sover bort förmiddagen. Skönt. =)

4 kommentarer:

Spasm sa...

Vintertid, lagom också till ungarnas höstlov. :)

Vann du något?

Kram

~Sol~ sa...

Vintertid. Jag älskar vintern. Vill att det ska bli snö och kallt NU! =)

Jag spelade inte monopol, utan deltog i ett parti Fia med knuff med en söt liten nioåring så att hans mamma kunde vinna i monopol. Och ja, jag vann. Han ville vinna, men jag tror inte på att låta någon vinna för att vara snäll. =D

Kram

Spasm sa...

Förresten, det där med spindelfobin. Har du varit skraj för dem så länge du kan minnas eller har det kommit mer på sistone?

~Sol~ sa...

Den fobin har jag så vitt jag vet alltid burit med mig, men jag har en aning om varför den är så stark.

Jag hade en återkommande dröm när jag var liten. Jag sov i underslafen i en våningssäng och vaknade i drömmen i ett hav av spindlar och ormar. Mest spindlar av alla storlekar och former. De kröp på mig, på sängen, i sängkläderna, på sängbenen och under slafen ovanpå.

Jag drömde den drömmen väldigt ofta ett tag och sen blev det mer och mer sällan tills jag var ungefär sexton. Sedan dess har jag vara drömt den några få gånger, senast för ett halvår sen. Jag vaknar i panik och har sådan hjärtklappning att jag blir rädd av det också.