Det kom några lustiga kommentarer igår. De flesta är kanske roligast om man känner alla inblandande, men jag skriver ändå ner dem här. Mest för att jag inte ska glömma dem, men kanske roar det även någon annan. =)
Ervin var en riktig skitstövel när vi gick i skolan. Denne syrian muckade med och var allmänt dryg mot allt och alla. Han satt och berättade om alla bråk han var med i när jag kommenterade att han aldrig bråkat eller ens muckat med mig. Hans svar fick hela bordet att brista ut i igenkännande skratt.
"Det tordes jag fan heller. Jag kunde ju inte komma hem till farsan och erkänna att jag fått stryk av en tjej!"
En stund senare var jag inne på damernas och där står Hazne och Aylin och diskuterar att de tycker det är svårt med de konventioner svenskar använder sig av. Just då var det att de flesta vill att man hör av sig innan man kommer och hälsar på. Hazne ondgör sig över svennejävlar som inte förstår tjusningen med att man inte behöver höra av sig innan man kommer på besök tills hon inser att jag är rätt vit och inte ser speciellt utlänsk ut. Hon ber om ursäkt massor medan Aylin viftar bort det med ett...
"Hon är ingen svenne, jag lovar. Hon är mer utlänning än vi. Hennes hem har svängdörrar"
Den jag egentligen hade minst kontakt med i skolan talade om för mig att han alltid varit lite avundsjuk på mig. Jag fattade ingenting. Varför? Jag gjorde ju inget speciellt och jag hade absolut ingen hemsituation som någon kunde vara avundsjuk på. Hans anledning var lite rolig att höra...
"Du var så självsäker och visste alltid vad du skulle säga. Till och med lärarna undvek att diskutera med dig om de inte kände sig helt säkra på det de sa."
Kvällen igår var, för mig, en rätt stor egoboost. Jag behövde den inte eftersom jag mår väldigt bra med vem jag är idag, men det är aldrig fel att uppskatta sådant när det än kommer. =)
Ervin var en riktig skitstövel när vi gick i skolan. Denne syrian muckade med och var allmänt dryg mot allt och alla. Han satt och berättade om alla bråk han var med i när jag kommenterade att han aldrig bråkat eller ens muckat med mig. Hans svar fick hela bordet att brista ut i igenkännande skratt.
"Det tordes jag fan heller. Jag kunde ju inte komma hem till farsan och erkänna att jag fått stryk av en tjej!"
En stund senare var jag inne på damernas och där står Hazne och Aylin och diskuterar att de tycker det är svårt med de konventioner svenskar använder sig av. Just då var det att de flesta vill att man hör av sig innan man kommer och hälsar på. Hazne ondgör sig över svennejävlar som inte förstår tjusningen med att man inte behöver höra av sig innan man kommer på besök tills hon inser att jag är rätt vit och inte ser speciellt utlänsk ut. Hon ber om ursäkt massor medan Aylin viftar bort det med ett...
"Hon är ingen svenne, jag lovar. Hon är mer utlänning än vi. Hennes hem har svängdörrar"
Den jag egentligen hade minst kontakt med i skolan talade om för mig att han alltid varit lite avundsjuk på mig. Jag fattade ingenting. Varför? Jag gjorde ju inget speciellt och jag hade absolut ingen hemsituation som någon kunde vara avundsjuk på. Hans anledning var lite rolig att höra...
"Du var så självsäker och visste alltid vad du skulle säga. Till och med lärarna undvek att diskutera med dig om de inte kände sig helt säkra på det de sa."
Kvällen igår var, för mig, en rätt stor egoboost. Jag behövde den inte eftersom jag mår väldigt bra med vem jag är idag, men det är aldrig fel att uppskatta sådant när det än kommer. =)
2 kommentarer:
verkar som om du var den människa jag känner och älskar redan på den tiden.. kul att höra!
kram!
Ladyn - Jag slutade slåss för länge, länge sen, så lite förändrad är jag allt. *S* Men visst är grunden densamma. =)
Kram!
Skicka en kommentar