lördag 12 september 2009

Usch


Jag ger upp. Nu tänker jag inte klippa fler olivträd. Jag är trött på getingarna. Mmm, de bygger tydligen bon i slyn runt olivträd. Kul att veta, liksom. Här om dagen fick jag satans brått ur olivlunden då jag ovetandes om detta klippte sönder ett av deras bon. De var uppenbarligt förbannade och följde med mig till dörren och stannade där ett tag innan de gav upp. Kul... NOT!

Idag gjorde jag det igen. Jag missade visserligen boet, men de blev smått irriterade över att jag var där. Jag gjorde dem till viljes, dvs stack innan de fick en chans att göra det, och bestämde mig för att jag gjort mitt som olivträdsstrimmare. Visserligen finns det fler träd att klippa, men de har tills november att göra det. Kanske är getingarna borta vid det laget. Eller kanske sover de gott. Vad vet jag. Jag vet iaf att jag inte uppskattar att bli jagad av getingar.

2 kommentarer:

Ullis sa...

men snufflan.. getingar är fan ilskna om man rotar omkring i deras prylar har jag märkt..

minns en incident när vi var små.. pappa och vi åkte ofta ut i skogen.. och han och lillasyster, som var väääldigt liten då, tog en promenad medans jag och mamma fiskade.. pappa hittade en ihålig trädstam (nu börjar du nog ana..) som han ansåg skulle passa som TRUMMA. sagt och gjort, han dunkade i en festlig rytm på den och klev över och fortsatte gå...

naturligtvis var det ett hem.. ett jordgetinghem.. eller om det var bålgetingar.. de blev hur som helst förbannade och gav sig på syrran som inte hunnit förbi.. helt dråpligt.. :D

~Sol~ sa...

Jag är vanligen inte orolig i närheten av getingar, men när de kommer i klungor, är irriterade och siktar på mig är det mindre kul. =S

Men stackars din syster. Snacka om att kunna få trauma för livet.