Jag har retat mig på det svenska språkets förkämpe nummer ett i någon vecka nu. Jag vet att det är löjligt och helt meningslöst, men det bara blir så. Jag försöker låta bli att slösa energi på något så onödigt. Jag lovar att jag försöker. Ändå blir det så att jag känner att jag reagerar likadant var gång jag hör hans namn. Tyvärr är han väldigt aktuell i tidningar och radio just nu. *suck*
Har ni listat ut vem jag menar? Han brukar yra om att han värnar om vårt vackra språk och kritiserar gärna de som använder främmande ord, speciellt om de inlemmar dem i sitt dagliga tal och i skrift. Det vackra Österlén kommer ofta på tal när denne man orerar.
I förra veckan hörde jag honom på radio. När han påbörjade två av varandra efterföljande meningar så här... "Initialt och till en början måste man..." och "Det är genomskinligt och transparant..." var min ragg rest och resten av intervjun gick mig förlorad. Jag tror inte jag missade något. Men det är ändå skönt att svenska språkets förkämpe har sådan koll på språket att han klarar av att upprepa sig så där snitsigt. Usch. Ja, jag blir irriterad.
Har ni listat ut vem jag menar? Han brukar yra om att han värnar om vårt vackra språk och kritiserar gärna de som använder främmande ord, speciellt om de inlemmar dem i sitt dagliga tal och i skrift. Det vackra Österlén kommer ofta på tal när denne man orerar.
I förra veckan hörde jag honom på radio. När han påbörjade två av varandra efterföljande meningar så här... "Initialt och till en början måste man..." och "Det är genomskinligt och transparant..." var min ragg rest och resten av intervjun gick mig förlorad. Jag tror inte jag missade något. Men det är ändå skönt att svenska språkets förkämpe har sådan koll på språket att han klarar av att upprepa sig så där snitsigt. Usch. Ja, jag blir irriterad.
10 kommentarer:
Jag tror jag vet vem du menar. Det är den där långa mannen, som visst är komiker också ? Men vad heter han?
1 minut senare efter att ha googlat..
Är det Fredrik Lindström du menar ?
*annorlunda mamma* - Nej, det är inte han. Fredrik Lindström har haft ett program om likheter i språket men jag upplevde det mer som att han ville visa på rikedomen i just det istället för att han stred för det rikssvenska. =)
Det finns bara en som stämmer in på den beskrivningen - Björn Ranelid. ;)
Alex - Bingo! Han är satans irriterande. *s*
Du såg inte hans utfall i "Stjärnorna på slottet" förra veckan? När han gick till attack mot både Linda Skugge och Leif GW Persson.
Herregud nej! Nu vet jag ytterligare en anledning till att inte se det programmet. Är den dåren med kommer jag slå sönder tv´n...
Haha! Han är med den här säsongen. Jag vet inte vad jag anser om karln. Det är svårt att sätta någon etikett på honom när han ena stunden påstår att han är väldigt mån om sitt utseende för att i nästa stund säga att han inte alls brukar titta sig i spegeln.
Det var rätt lamt att dra upp trådar av flera år gammalt gnabb. Men han utnyttjade situationen och fick sitt sagt. Onödigt.
Jag kan inte säga något om själva karln eftersom jag inte känner honom personligen, men jag ogillar en hel del av det han visar upp i olika medier. Att han hela tiden ska upplysa om att han minsann skrivit 25 böcker på korrekt svenska, att han i radio talar om för lyssnarna att han vänar om svenska språket och alla som skriver med nya ord förstör och att han nedlåtande informerat om att han är den enda som faktiskt vet vad han pratar om.... Nej, det gör inte att jag vill lära känna honom heller.
Jaså? Tja, att inte kunna släppa en verklig eller inbillad oförrätt är väl väldigt svenskt, så kanske vänar han bara som svenskan där också. ;)
jag har iofs läst kommentarerna nu men jag hade ändå gissat på Ranelid! särskilt efter att du tagit upp Österlen :)
jag såg programmet från Slottet och blev en smula omvänd. revansch från en mobbad, det spelar ingen roll om det är två eller fyrtiotvå år sen: såren läker aldrig helt. och när han berättade om hur hans son ville byta efternamn för att han hade det jobbigt i skolan... ja, då var jag beredd att slå nån i skallen.
när det gäller hans författarskap har jag inget att säga. jag har nämligen inget läst!
Ullisen - Jag vet inte jag... Mina kära klasskamrater försökte mobba mig i låg och mellanstadiet, men de var tragikomiskt dåliga på det eftersom jag vägrade låta mig bli mobbad. Visst kan jag förstå känslan bakom hans agerande (notera att jag går på hörsägen eftersom jag själv inte sett programmet) men samtidigt känns det aningen onödigt att vägra låta sig själv gå vidare. Jag vägrar vara ett offer för sådant jag inte kunde rå för men som ändå drabbat mig.
Angående hans son är det sorgligt. Jag tycker inte man ska drabbas av vad andra är eller har gjort. Att jag skulle vara en sämre människa för att den som avlat mig är en småkriminell, alkoholiserad, knarkande idiot som gillade att tyrannisera sin omgivning gör inte mig till en sämre människa utan det säger bara något om honom själv. Ocn nej, han finns inte i mitt liv längre.
Skicka en kommentar