Seg och trött

Det känns som om det gått i 120 hela veckan och idag känner jag mig seg och trött. Gissa om jag ångrar att jag inte tänkte till innan jag lovade farmor att gå till Lidl för att köpa pelargoner till henne. Visst, det är bara några km dit och lika långt hem, men jag är trött!

Ännu tröttare blir jag när jag tänker på hur otroligt lite jag använde min hjärna under mitt samtal med henne.

Hon: Åh, snälla Yvonne, har du sett reklambladet från Lidl ännu?
Jag: Jo, vad är det du vill ha?
Hon: De har billiga pelargoner där.
Jag: Visst kan jag gå förbi där någon dag och köpa några blommor till dig, absolut.
Hon: Åhhh, vad du är snäll. Jag ville inte störa någon av de andra eftersom de bor så långt bort.*
Jag: Äsch, jag tar väl en promenad dit i helgen och fixar det.
Hon: Tack, snälla du. Jag vill ju inte utnyttja dig.
Jag: Ingen fara, hur många vill du ha?
Hon: Det räcker med två tråg, tack.
Jag: Tråg? Du vet att jag promenarer dit och hem, va?
Hon: Ja, jag uppskattar verkligen att du gör detta för mig. Du är som en riktig dotter.

*Klonk*
Där slog fällan igen.
Jag borde ha vetat bättre.


* De andra har bil och de flesta av dem bor här i stan.