Fåfänga

Jessica Alba anses vara en av världens vackraste kvinnor. Inte ens hon klarar sig från retuschering. Skrämmande.

Jag är som alla andra. Jag väljer oftast de bästa bilderna på mig själv att både framkalla och visa som antingen profilbilder eller i någon form av album online. Det är inte alltid jag gillar bilderna och med den teknik det finns idag är det lätt att radera och ta om. Ibland tar jag mååånga bilder innan jag är nöjd med en enda. Något jag däremot inte skulle tänka mig att göra är att retuschera så att man verkligen ser annorlunda ut. Att bleka tänder, täcka över en förhatlig finne eller dölja bh´n om den skulle sticka fram är väl en sak, men det finns gränser.

Jag har nyligen läst en artikel om människor som gör sig själva smalare, fixar en rakare näsa, ett mer svallande hår, fixar en smärtare käklinje och en hel massa annat. Det var mindre de inte gjorde för att bilderna skulle se ut som modellbilder än inte. Kan någon förklara för mig hur man sedan kan se bilden och känna sig nöjd med den? Den personen som är med på bilden är ju inte du själv. Det är en illusion. Falsk marknadsföring, om man så vill.

Jag har skavanker. Jag är en bumpasvulla. Jag har en sned tand i undre tandraden. Jag har hår som inte vet vad svalla betyder. Jag har fräknar. Det är ändå jag, vad jag än kan tycka om det när jag ser det på bild. Skulle jag ändra på sådant är det inte jag längre. Självklart vill jag se bra ut som möjligt. Självklart gör jag vad jag kan för att åstadkomma det, med hjälp av smink, kläder och poser. Jag är ju både mänsklig och tjej. Men att sudda ut, lägga till och korrigera så att bilden egentligen föreställer något som inte finns? Nej tack.

Bilden lånad från nätet.