En eftermiddag i mitt liv

Min egen Murphy

När jag vaknade i morse kände jag att det skulle bli en bra dag, trots en svidande känsla i halsen. Gissa om jag hade fel angående eftermiddagen! =P

Jobbet gick visserligen bra. Jag kunde iofs inte ta ut lite tid jag samlat på mig genom att både komma in tidigare och gå över vissa dagar i veckan som varit, men vad gjorde det när jag slutade kl 13? Jag kan gott spara den tiden till en annan dag.

Jag tog min nya stålhäst och begav mig av hemåt. Eftersom jag cyklar förbi gamla jobbet tänkte jag stanna till där och säga hej. Jag kom inte så långt på min nya trotjänare. Nix. Punka. Ja, tänka sig. Jag har haft den i fem dagar och fick en rejäl punka. Härliga tider.

Jag ringde Han och beklagade mig (jag vet hur långt det är att gå hem till honom därifrån jag var) och snäll som han är erbjöd han sig att hämta mig bara jag gick till en viss parkering. Nemas problemas. Det låg ju mycket närmare än hans hem.

När jag fem minuter senare står och väntar ringer han och meddelar lite generat att han kommit så långt som till parkeringen vid jobbet innan han insett att han cyklat till jobbet idag.

Jag går till gamla jobbet eftersom jag ändå är i krokarna och får där veta att lördagens tjejkväll är inställd.

Jag lånar en kompressor där, men det är så uppenbart ventilen/slangen det är fel på. Det pyser liksom bredvid själva ventilen. Bara att börja traska.

Naturligtvis hade jag nya skor på mig idag. Ja. Jag tänkte att det är lagom att ha dem eftersom jag inte skulle promenera så mycket just idag. Självklart trycker de på den ena hälen.

När jag gick förbi apoteket passade jag på att köpa plåster. Träffade en bekant där inne och skrattade åt allt som hänt. Skojade om att det var tur att solen sken iaf. Tror ni inte att det började regna precis när jag låste upp cykeln?

När jag kom hem hade jag, trots plåstret, ett fint skavsår på hälen och som bonus hade jag en blåsa på ena tån. Jippie.

Väl hemma visar det sig att Hans dotter skolkat igen. Hon ligger fortfarande i soffan och "orkar" inte göra något, inget alls.

Jag kommer få åka tillbaka med cykeln så att de kan byta slang och sen är det städkväll på området. Jag har ont som fasen i halsen, är trött och öm i fötterna, lite besviken över att tjejkvällen inte blir av och aningens aning irriterad över att cykeln pajade efter fem dar.

Någon som vill ha min dag?