fredag 7 maj 2010

Wow

Jag är oerhört imponerad. Socionomen Han träffat för att få hjälp med situationen med sin dotter har lyckats skriva ihop en anmälan i vilken hon skjuter över all skuld och alla svårigheter med kommunikation och förståelse för situationen på honom. Det är med fantastisk kreativitet hon fabulerar om deras kontakt.

Tyvärr för henne har han sparat alla mail hon skickat, så redan den inledande meningen avslöjas som en lögn. "Det första mötet skedde den 15 december 2009". Jo, tjena! En snabb koll i mailarkivet visade det sig att de träffats några gånger innan den 17 sept, då hon skrev svar på ett av hans mail till henne, och i vilken hon ville få till ett möte med dottern. Sedan dess har de haft möten flera gånger i månaden, vilket de efterkommande mailen tydligt visar.

I anmälan påstår hon dessutom att vi ställer för hårda krav på dottern, som denne inte orkar eller klarar av att efterleva. Det enda krav hon haft (och bevisligen inte orkar efterleva) de sista månaderna är att hon ska gå i skolan. Det är ju skolplikt i Sverige, men det är tydligen heller inget man kan förvänta sig att en socionom i familjevägledarroll ska anse vara ett rimligt krav.

Resten av anmälan är lika kreativ i sitt utförande. Hela anmälan går ut på att han sökt hjälp för sin oförmåga att förstå sin föräldraroll och att flickans hänger sig åt normalt tonårsbeteende. De kommenterar även att han har svårt att acceptera flickans frigörelse och behov av vänner, att han tydligen har svårt att hantera att dottern vill umgås med mycket äldre killar. De beklagar även att han, i frustration, valt att avsluta kontakten med dem eftersom det i hans tycke inte ger något innan de hunnit sätta sig in i situationen ordentligt och kunnat ge det stöd som behövts.

Inte ett ord om att han ringt eller mailat henne efter varje episod sedan i oktober, inte ett ord om att hon träffat dottern och honom många gånger och ändå inte förstått vad det hela handlar om. Hon bestämde direkt att det hela är hans fel och har nu lagt över det på honom. Hon har ju till och med sagt till dottern att hennes beteende är normalt och att det är de vuxna i hennes omgivning som inte förstår bättre. Att hon och hennes beteende är helt friskt. Hon har även sagt att dottern ska satsa på sig själv och skita i andra.

Jag har tagit reda på namn och nummer på deras chef och även på dennes chef. Detta är bedrövligt och ska inte ske obemärkt. En anmälan ska in och om den faller platt tänker jag använda mig av den yttrandefrihet som är lagstadgad i detta land. Folk som söker hjälp ska inte behandlas på detta sätt. Barn ska inte uppmuntras att förstärka det negativa beteende man sökt hjälp för. Detta är inte bootcamp för föräldrar. Man kan inte bryta ner dem för att sen bygga upp dem i den tappning de anser att man ska ha. De ska finnas där för att bistå och hjälpa där och då, direkt och utan förutfattade meningar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Men FYYY fan... *arg*.. Vad tacksam jag är att jag vid första försöket kom i kontakt med "ernst kirschsteiger"... och att han var påstridig om att vi skulle gå den utbildningen "ledarskap för tonårsföräldrar"

Han och hans kollega var först med denna utbildning för 11 år sen.. med åren har de fått undervisat andra socionomer på olika ställen om detta... så det har spritt sig.

~Sol~ sa...

ia - Ja, du ska vara glad över att ha träffat honom. Av det du skrivit om honom har jag förstått att han är en heder för sin yrkesgrupp. De stolpskotten vi träffat är en skam för sin, även om de verkar tro att de gör ett förträffligt jobb. Lite självinsikt vore trevligt.

Nu ska vi ta oss förbi den skada de orsakat genom sitt agerande och förhoppningsvis se till att de inte kan göra det mot någon annan i framtiden.

Ullis sa...

jag är fortfarande helt chockad.. det är så SJUKT!! allting är som på skoj, liksom.. och det är inte ett roligt skämt!!!

"svårt att acceptera att hon umgås med mycket äldre killar"?!?? HALLÅ!! är det inte NÅN som fattar att ungen är FEMTON!?? han vore KONSTIG om han accepterade det, då vore han fan inte riktig i huvudet..

är det nåt normalt menar de? något som ska eftersträvas?? att man ska acceptera destruktiva beteenden för att de kallar det "frigörelse" och whatev.

det där är inte frigörelse, det är en sjukdom som ligger i sin linda och bör kvävas eller åtminstone börja behandlas. vi som faktiskt vandrat den vägen blir fan mörkrädda över att se hur det går till.

anmälan. stå på er!

~Sol~ sa...

Ladyn, nej det är allt annat än roligt. Jag är skitless på hela situationen. Men det är bara att ta sig igenom. Och jodå, vi tänker stå på oss.