Jag har planer på att bli blond igen. Och nej, till alla killar som tror att de automatiskt har det roligaste skämtet på lut när de läst den meningen kan jag tala om att jag inte ska genomgå en lobotomering. Faktiskt. Jag är naturligt blond och har "trots det" aldrig varit en airhead. OK?
Igår färgade jag av håret. I botten blev det naturligtvis ljusare än i topparna. Utväxten finns ju, det är bara att leva med. Tyvärr har jag så tunt och fint hår att jag nu kommer få gå omkring med en mindre vacker orange-gul ton på skallen. Igår kändes det satans jobbigt att vänta två veckor för att sen kunna göra det hela mer presentabelt, men idag känns det ändå rätt ok. Anledningen till att det känns bättre idag beror på nattens bravader. Satan i gatan, alltså! Tänk er scenariot...
Du går nerför gatan och plötsligt börjar folk omkring dig skratta hysteriskt. Ganska snart upptäcker du att det är dig de skrattar åt. Varför? Vad har du gjort? Du kollar om gylfen är öppen, om du ens har byxor på dig, om det är något fel på tröjan... Ingenting. Till slut hör du någon ropa "Kolla Skalle-Per!!!". Instinktivt för du upp handen till huvudet. Du känner len hud där håret skulle ha varit. Håret du ägnat en halvtimme att frisera innan du gick ut. Ingenting. Borta. Ett skyltfönster talar om att den kala skallen glänser som en polerad biljardboll...
Jag har nog aldrig varit så snabb att hoppa ur sängen och kolla i spegeln. Spelade ingen roll att jag kände att håret var kvar, jag hade en hemsk mental bild fastetsad i skallen. Usch. Fy fan. Jag vill aldrig mer ha sådana drömmar!
Igår färgade jag av håret. I botten blev det naturligtvis ljusare än i topparna. Utväxten finns ju, det är bara att leva med. Tyvärr har jag så tunt och fint hår att jag nu kommer få gå omkring med en mindre vacker orange-gul ton på skallen. Igår kändes det satans jobbigt att vänta två veckor för att sen kunna göra det hela mer presentabelt, men idag känns det ändå rätt ok. Anledningen till att det känns bättre idag beror på nattens bravader. Satan i gatan, alltså! Tänk er scenariot...
Du går nerför gatan och plötsligt börjar folk omkring dig skratta hysteriskt. Ganska snart upptäcker du att det är dig de skrattar åt. Varför? Vad har du gjort? Du kollar om gylfen är öppen, om du ens har byxor på dig, om det är något fel på tröjan... Ingenting. Till slut hör du någon ropa "Kolla Skalle-Per!!!". Instinktivt för du upp handen till huvudet. Du känner len hud där håret skulle ha varit. Håret du ägnat en halvtimme att frisera innan du gick ut. Ingenting. Borta. Ett skyltfönster talar om att den kala skallen glänser som en polerad biljardboll...
Jag har nog aldrig varit så snabb att hoppa ur sängen och kolla i spegeln. Spelade ingen roll att jag kände att håret var kvar, jag hade en hemsk mental bild fastetsad i skallen. Usch. Fy fan. Jag vill aldrig mer ha sådana drömmar!
6 kommentarer:
haha men gumman det ÄR inte fult.. jag hade inte förväntat mig ett så bra resultat när jag såg vad du hade för färger.. det kommer bli betydligt bättre nästa gång, och det ÄR ett steg i rätt riktning så det kommer bli så bra så :)
mardrömmar är sån jämrans skit. har klarat mig från såna nu helt och hållet faktiskt. under graviditeten var dom däremot frekventa nattgäster... blä. förmodligen är det väl så att jag helt enkelt inte sover tillräckligt mycket för att hinna drömma överhuvudtaget nuförtiden :)
Ladyn - Nja, det är inte snyggt heller. *S* Jag kan leva med det. Man kan ju vänja sig vid det mesta, speciellt om det är tidsbegränsat. =) Tack för hjälpen! <3
ullisen - Jag har sällan mardrömmar och när det väl sker brukar det vara en och samma som återkommer. Det krävs tydligen en stor rädsla, som traumat att tappa håret, för att jag ska få dem annars. Nu vet jag ju att eländet sitter kvar så jag borde klara mig från fler... hoppas jag. =P
Du kommer snart sova bättre igen. Just den där första tiden brukar ha en skadlig inverkan på ens sammanhängande sömn, men när knytet blivit lite större och vet att sova ordentligt på nätterna utan att väcka mamma för att äta och bli bytt i tid och otid får man lite bättre sömn. Förresten är hon så söt att hon är värd att vakna för. =)
Haha.. nej det får man passa sig för.. för KAL vill man ju inte bli.. =)
Kal känns verkligen inte som ett alternativ. Usch, bara tanken får mig att rysa. Tänk, fjun som står rätt ut av rysningar. Man kan bli gråtfärdig av bara tanken... =)
Skicka en kommentar