måndag 15 februari 2010

Ditt och datt

I fredags blev Han äntligen av med det aningens illaluktande hölje han haft om armen. Usch, så smutsigt och äckligt ett gips kan bli efter "bara" fyra veckor. Då har jag ändå tvättat den yttersta strumpan och gnidigt med en tvättlapp så långt ner man når regelbundet för att slippa det värsta. *ryser*

Nu när man ser tummen känns det som mycket stå hej över liten verkstad, men ändå vet jag ju hur allvarligt det var eftersom jag fick möjligheten att se hela operationen. Det syns inte på bilden, men såret glipar om man ser det uppifrån. Inte läge att användas allt för mycket än, alltså, men nu kan Han äntligen hantera mat på ett vettigt sätt. Jag har bestämt att Han ska laga mat hela denna vecka. Jag håller honom gärna sällskap, men han får sköta huvuddelen av det. =D

Denna lilla sötnos kom jag hem till igår. Jo, jag säger hem om hans hem också. Jag är ju där rätt ofta, så jag anser mig för tillfället ha två hem. Han och dottern hämtade hem sötnosen i lördags och bestämde att det skulle vara en överraskning, så de nämnde inte något om det när vi pratade i luren i lördags kväll. Otroligt söt. Till och med jag som absolut inte är någon kattmänniska måste erkänna att han stjäl ens hjärta när han plirar på en med sina pigga ögon och spinner när han gosar med en. Jisses, ja...

Idag kom det. Ja, med råge dessutom. Jag mådde hyfsat under dagen igår, var mest snorig men inget värre. Igår kväll blev det värre och jag hade mina farhågor om hur det skulle komma att bli. I morse bekräftades dessa farhågor. Jag är tokförkyld, har ont i kroppen och halsen vill bestämt inte att jag ska inmundiga något alls idag. Usch.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Sötnos var ordet! Och då syftar jag såklart på katten :)

~Sol~ sa...

Ja, han är så otroligt fin! En riktig hjärtekrossare. Till och med jag har fallit för honom, inte en liten bedrift av honom. *S*