torsdag 11 mars 2010

Drömmar


Kanske är det stress som gör att jag har underliga drömmar nu för tiden? För drömmer gör jag. Massor. De lämnar en spänd, mörk känsla. Ibland minns jag dem inte, utan vet att jag drömt något eftersom jag vaknar med en vag känsla av obehag. Andra drömmar minns jag trots att jag försöker glömma. Dessa gånger är obehaget starkare.

I natt vaknade jag av drömmen. Eller, jag vaknade av att han sparkade på mig, men eftersom det var mitt i en stark dröm mindes jag den när sömnen avbröts så där abrupt. Eftersom jag nu är galen redan från start kan jag inte låta bli att analysera. Onödigt, korkat och meningslöst. Ändå gör jag det.


Just inatt drömde jag att han avslutade vårt förhållande. Ingen förklaring, ingen ursäkt, ingenting. Ena minuten var allt bra, nästa satt han med kyliga ögon och räckte över ett Dear Jane-brev och lämnade mig sedan att läsa ifred. Jag var historia. Borta. Puts väck. Det var lite förvirrande att vakna bredvid honom samtidigt som drömmen fortfarande kändes verklig och stark. Inte sjutton kunde jag låta bli att fundera på den heller.


Sådana gånger är det lätt att bagaget jag bär med mig tar över. Känslan av att inte räcka till, att inte duga och att bara vara en passus i någons tills han hittar den rätte liv slingrar sig in i medvetandet. Jag kämpar emot så gott det går, ändå mal tankarna vidare. Natten kändes otroligt lång och kampen mellan förnuft och bagage blev segdragen. Till slut vann ändå förnuftet, men hela kriget vanns inte förrän på morgonen då jag berättade för honom om drömmen, blev kallad tokig med ett leende och fick en stor kram.


Just den drömmen kan jag numera släppa. Men de andra, de jag inte minns... Vad gör jag åt dem och känslan av stark sorg, ensamhet och övergivenhet de bringar?

1 kommentar:

ullrika sa...

usch såna här drömmar är de allra värsta mardrömmarna tycker jag. de som är så nära verkligheten att det är svårt att veta vad som är vad i arla morrontimman.

tur då att saker löst sig för både bonusdottern (sicket otroligt smart drag du drog där! hejja!) och sonen (va glad jag blir att han "tagit sitt förnuft till fånga" eller hur jag nu ska uttrycka det)! ligger efter i läsningen som vanligt så jag ska försöka uppdatera mig kvickt. om jag missat nåt annat viktigt hojta. pliis!

krams!