fredag 5 mars 2010

Nej

Fortfarande inte ett livstecken av flickan. Nada. Zilch. Ingenting.

Vad fan ska man göra?????

3 kommentarer:

Anonym sa...

JÄVLA unge.... *suckar*

~Sol~ sa...

Ja, JÄVLA unge. I våra tankar har hon råkat ut för varenda hemskhet man kan medan hon säkerligen lever loppan och roar sig med allt hon kan komma på. Jag blir så satans förbannad att jag just nu önskar att barnaga inte förbjudits. Inte blir det bättre av att se hur hennes annars väldigt högresta far sjunker ihop och trasas sönder. *suck*

Ullis sa...

lätt sagt, men hon kommer tillbaka. hon kommer tillbaka när sömnbristen är för stor.. jag har varit hon, jag vet var hon är.. och jag avundas henne inte..

hon bryts ner nu.. och görs inget kommer hon sluta som jag. som jag var då. men vad göra? psyk, skulle jag tycka. prata. samtalskontakt, tvinga. men det är lättare sagt än gjort.. förstår att det är svårt.. handfallen, hjälplöshet..

jag borde fan prata med henne eller nåt.. tala om hur hennes liv kommer sluta om det inte bryts snart.. för här vill hon inte vara.. eller.. där jag var.. det ger mig sorg att se någon som går på min stig.. den det tog över 10 år att vika av ifrån.