tisdag 20 april 2010

Mycket nu


Cirkus Det (måste ju döpa det till något!) har fortfarande biljetter kvar för de som vill se två förhållandevis ungdomliga 36+ taggare bli dränkta av clowner som sprutar vatten ur blommor, nedslagna av frigolitslagträ eller helt enkelt kvävda av tyngden av femton Pennywiser som studsar upp och ner på dem.

Ja, som ni kan förstå verkar det inte finnas någon synlig ljusning i situationen med dottern. Det kommer nog, även om det känns avlägset nu. Man famlar i blindo. Nu blir det till att ligga på, ringa och vara riktigt skitjobbiga för de som påstås vilja hjälpa oss. Förhoppningsvis blir det då lättare att hjälpa än att ignorera och dra ut på tiden.


Jag bevittnade en mindre operation igår. Fick till och med hjälpa till att hålla undan lite hår så att doktorn kom åt ordentligt. Ja, den otroligt söta kattpojken som leker kung hemma hos Honom är numera en eunuck. Snip, snip, så var det avklarat. Eller, hon öppnade påsen med en skalpell, skar sedan igenom en hinna för att hitta kulan, slet sedan i den så att ledarna drogs ut som en gummisnodd, satte en peang, knöt en redig knut vid peangen och sen klippte hon helt enkelt av bollen. Samma procedur med den andra kulan sen. Väldigt intressant att se. Han var inte med i rummet förstås och jag får inte beskriva proceduren för honom. Förstår inte vad det är som blir så känsligt så snart bollar är inblandade. *hehehe*

Mina grannar ska flytta. Det känns overkligt. Har vetat om det i några dar nu och är himla glad för deras skull. De får äntligen ett hem där de får plats utan att klättra över varandra. De kommer dessutom bo i ett bra område, så barnen kommer ha det bra. Inget att oroa sig för där. Mindre trafik omkring huset också. Som ni ser, det är bara fördelar med flytten. Tur det, annars hade jag inte kunnat förlika mig med tanken på flytten. Jag kommer sakna dem som sjutton. Det finns inte en möjlighet att jag får lika bra grannar igen. Dessa är ju mer som familj än som grannar och vänner.

Idag är jag officiellt en anställd igen. Lustigt nog börjar min anställning med två lediga dagar, så mitt första arbetspass är inte förrän på torsdag, men jag suger ändå på det faktum att jag är anställd. Jepp, jag har ett jobb, jag gör nytta och jag är inte en (visserligen påtvingad, men ändå) frisk människa som bara drar benen efter sig hemma.

Äntligen!
Min första dag som anställd ska jag ägna åt att strosa i butiker och hjälpa en väns dotter med lite engelskläxa. Blir bra det. =)

2 kommentarer:

*annorlunda mamma* sa...

Grattis till jobbet. Är så glad för din skull..

~Sol~ sa...

Tack! Jag uppskattar det verkligen. Kram