Facebook roar mig. Det finns verkligen representanter från alla olika sorter där. Nu menar jag förstås inte raser eller kulturer, även om de också finns representerade på min kompislista. Det jag snarast tänker på är status-torskar av olika slag.
Jag är själv en sådan. Inte så att jag varje dag måste skriva en status eller att jag i den ens är tydlig, men på så vis att jag gillar att skriva dit något. Ofta blir det lite tvetydigt eller direkt udda. Något folk reagerar på, frågar om, skojar till det om eller vad som. Blir ofta lite querky kommentarer som följd.
Sen finns det de som skriver ut precis varje sak de gjort under hela dagen. Dessa har ibland även med vad de drömt under natten. Detaljerna flödar och man får en komplett uppdatering om vad som försiggår i deras liv. Vissa skriver man passande kommentarer till, men de flesta trycker man sig förbi med hjälp av gilla-knappen.
Det finns sedan en variant som i stort sett endast skriver om nyheter som florerar i media. Skandaler, miljöhändelser, politik, ja lite vad som helst faktiskt. Diskussionerna i kommentarform kan ibland bli intressanta, men iaf i mitt fall blir det oftast för djupt för att jag ska orka engagera mig. Facebook = lättsamt.
De som senast fångat mitt intresse är de som dag efter dag, gång efter gång, talar om exakt hur lyckliga de är. Stämmer deras utsago är de väl unnade den lycka de skriver om, men är de egentligen helt ärliga när de skriver så? Missförstå mig rätt, jag vill att de ska vara lyckliga. Inget snack om saken. Mer lycka åt folket! Men jag är kanske lite cynisk.... När någon upprepar sådant om och om och om och om och om och om och om igen får jag känslan av att de försöker övertyga alla, inklusive sig själva, om att det är så. Känns tyvärr inte äkta efter ett tag. Jo, jag är cynisk.
Det finns naturligtvis många fler varianter än de jag tagit upp ovan. Några väljer att bara skriva när de fått hjärtan, kommit till nästa nivå i något spel, behöver bygga på sitt stall, raggar kumpaner i maffiakrigen och en massa andra saker. Jag brukar gömma de applikationerna, så i praktiken ser jag aldrig dessa människors status.
Statusen på facebook är späckad med roliga inlägg, knepiga kommentarer, informativa meningar och bestämda proklamationer. Det är bra. Vi ska vara olika. Mångsidighet berikar. =)
Jag är själv en sådan. Inte så att jag varje dag måste skriva en status eller att jag i den ens är tydlig, men på så vis att jag gillar att skriva dit något. Ofta blir det lite tvetydigt eller direkt udda. Något folk reagerar på, frågar om, skojar till det om eller vad som. Blir ofta lite querky kommentarer som följd.
Sen finns det de som skriver ut precis varje sak de gjort under hela dagen. Dessa har ibland även med vad de drömt under natten. Detaljerna flödar och man får en komplett uppdatering om vad som försiggår i deras liv. Vissa skriver man passande kommentarer till, men de flesta trycker man sig förbi med hjälp av gilla-knappen.
Det finns sedan en variant som i stort sett endast skriver om nyheter som florerar i media. Skandaler, miljöhändelser, politik, ja lite vad som helst faktiskt. Diskussionerna i kommentarform kan ibland bli intressanta, men iaf i mitt fall blir det oftast för djupt för att jag ska orka engagera mig. Facebook = lättsamt.
De som senast fångat mitt intresse är de som dag efter dag, gång efter gång, talar om exakt hur lyckliga de är. Stämmer deras utsago är de väl unnade den lycka de skriver om, men är de egentligen helt ärliga när de skriver så? Missförstå mig rätt, jag vill att de ska vara lyckliga. Inget snack om saken. Mer lycka åt folket! Men jag är kanske lite cynisk.... När någon upprepar sådant om och om och om och om och om och om och om igen får jag känslan av att de försöker övertyga alla, inklusive sig själva, om att det är så. Känns tyvärr inte äkta efter ett tag. Jo, jag är cynisk.
Det finns naturligtvis många fler varianter än de jag tagit upp ovan. Några väljer att bara skriva när de fått hjärtan, kommit till nästa nivå i något spel, behöver bygga på sitt stall, raggar kumpaner i maffiakrigen och en massa andra saker. Jag brukar gömma de applikationerna, så i praktiken ser jag aldrig dessa människors status.
Statusen på facebook är späckad med roliga inlägg, knepiga kommentarer, informativa meningar och bestämda proklamationer. Det är bra. Vi ska vara olika. Mångsidighet berikar. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar