Roligast ikväll

Jag brukar inte se på Let´s Dance men ikväll var jag barnvakt en stund och de barnen ville se skiten. Jag är oerhört glad att jag valde att sätta mig med dem i soffan med dem.

Carl Jan Granqvist som gör en parodi på samba är det roligaste jag sett på länge.

Qué???

Jag skrattade gott när jag stod vid busshållsplatsen idag. Jag såg nämligen en skylt som inte var speciellt logisk. Kolla vad det står och kolla sedan omgivningen...


* För den som är för fåfäng för att använda glasögon kan jag tala om att det står "Varning för snöras".

Busschaufför

Jag åkte buss idag. Det händer inte så ofta. Efter idag vet jag inte om det kommer hända igen. Chauffören var en barsk man runt femtio eller så. Ni vet typen, stram, buskiga ögonbryn, allvarlig min och med långt till ett leende. Vid hållplatsen efter mig klev det på några ungdomar som hade fylla kassar från flaskbanken. När de var på väg bakåt i bussen var det rätt uppenbart vart kassarna kom ifrån, alldeles bortsett från den fina lila färgen och utformingen av dem.

Precis innan de funnit en plats ljuder en glad röst tydligt i högtalaren;

"Klirrar hemtrevligt!"

Hmmmmmmm......

*asg*

Nattligt besök

Inatt har jag minsann haft beslk av många män! Det blev tämligen trångt i mitt rum efter att John Blund varit förbi och sagt hej.

Newton var sur på Tyko Brahe för att denne vägrade låna ut sitt teleskop till honom, Gallilei vandrade i en labyrint tillsammans med Da Vinci och Gordon Ramsey lagade tjogvis med strutsägg till en omättlig Ivan den förskräcklige.

De enda två jag direkt kände igen till utseendet var Gordon Ramsey och Da Vinci. De övriga hade jag i uppgift att identifiera. Newton hade en hatt som var formad som ett äpple, Tyko Brahe var stor, fryntlig och spottade grodor - kan inte vara annat än dansk, alltså -, Gallilei hade en klocka med planeter i vilken solen var i centrum och Ivan den förskräckliges ögon rullade som tombolabollar i skallen på honom medan han spelade schack.

Jag vet inte om jag är tacksam över att John Blund kom på visit eller om han jävlas med mig....?

Poff

Jag hade en tanke.... men den försvann!
Fasen vad jag är trött. Orkar inte ens tänka.


Mina handskenor funkar inte alls lika bra som de gjorde i början. Av någon anledning har jag svårare att slappna av när jag har dem på mig. Jag ska köpa ny gastub och byta ut det jag tvättat sönder och se om det hjälper, men annars får jag höra med arbetsterapeuten om alternativa lösningar.

På jobbet har stämningen förändrats. Min ena kollega ska snart sluta och hon och den andra kollegan är parhästar som knappt vet hur man andas utan den andra. Nu är separationsångesten som en tjock dimma i klassrummet och gliringarna och de råa (men hjärtliga) kommentarerna haglar. Tur att jag är bra på att både ducka och ge igen då de ibland siktar lite illa... =P

På tisdag ska jag ha möte med mini-chefen. Alltså, visst är det bra att man som vikarie får delta sådant, men faktiskt... jag har vik till den sista mars. Varför i all världen ska jag ens fundera på hur jag tror skolan utvecklats om ett år och vad jag tror jag själv kan bidra med för att nå dit? Jag kommer säga som det är och sedan tillägga att de vore korkade om de inte ser till att få behålla mig på en mer permanent basis. Undrar hur det faller i jord... ;)

En kompis unge har löss. Mina fantomlöss blev genast satans aktiva. Jag hatar bara tanken på de små krypen och kommer att ha kliat sönder skalpen innan jag tror på luskammen när den talar om att jag inte har några.

Säng.....

Oväntat besök

När man är ensam hemma förväntar man sig inte att dörren till toan ska öppnas utifrån när man sitter där inne i godan ro...

Min tvååriga grannpojke anser sig bo här lika mycket som inne hos sig och har inte riktigt tagit till sig konceptet personlig integritet. =P

John Blund

Den lilla knatten är någon man ska hålla sig väl med. Ja, John Blund alltså. Jag är bästis med honom på ett sådant där fjortisaktigt sätt. I perioder är vi oskiljaktiga och jag sover som ett barn på nätterna. Underbart skönt och jag orkar med mina dagar på ett fullt tillfredssställande sätt. Sen blir vi tjuriga som fan på varandra och han håller sig borta i alldeles för långa perioder.

Inga ursäker för något jag inte kan minnas att jag gjort hjälper. Jag har försökt allt! Böner, ursäkter, kommandon och vädjanden. Inget funkar. Han har till och med kommit på ett sätt att undkomma de där kemiska hjälmedlen man kan ta till för att kalla på honom. Just nu är jag på gränsen till att möta honom i tvekamp.

Jag har svårt att somna och är därför mindre alert när väckningen ljuder. Att ryggen ömmat de senaste dagarna gör inte saken bättre. Det blir till att tvinga mig själv att gå lägga mig tidigt så att lilla Johnny kanske känner medlidande för att jag väntat så tålmodigt. *host, host* Väckarklockan ringer inte förrän kvart över sex i morgon. Jippie! Sovmorgon. =)

Dialog

Grabbens pappa och jag har ofta dialoger. Allt är frid och fröjd tills det är dags att förverkliga det vi kommit överens om i dialogerna. Idag hade vi inte en dialog, utan det var mer så att jag var sur och därför lite mer direkt och rak på sak än han gillade, trots att jag faktiskt höll inne mycket av det jag ville säga...

Jag: Kom vi inte överens om att han skulle få dataförbud direkt om han skolkade?
Han: Jo.
Jag: Men förra veckan var han tydligen hemma och fick ändå sitta vid burken lika mycket.
Han: Nej, nej, han satt faktiskt någon timme kortare än vanligt*.
Jag: Alltså, det är väl du som brukar vara den av oss som bäst förstår sig på matte?
Han: Jo, jag har bättre sinne för det än du. *lite belåtet*
Jag: I så fall borde du förstå begreppet NOLL!
Han: Va?
Jag: Jo, totalförbud är lika med noll. Men den enda nollan här är ju tydligen du. Det i sig borde ju göra att du förstår det ännu bättre, men uppenbarligen är det överkurs.
Han: Nu tycker jag du är orättvis. *buttert*
Jag: För att jag säger som det är? Jag tycker du ska ta och iaf låtsas att du är mannen i huset där borta. Förresten kan han troligen lösenordet du aldrig använder på datorn, så du kan ju byta det om du mot förmodan skulle våga agera som vi kommit överens om.
Han: *total tystnad*

*30 sek senare....*

Han: Jag tycker du är orättvis.

Jag är så trött på att dela föräldraskapet med någon som är kraftlös, har ett känsloregister av en isbit och drivkraften av en sengångare.

* Ungen sitter vid datorn ca 4-5 timmar om dagen då han är hos pappan, på helgerna blir det ännu längre...