lördag 7 november 2009

Processer

Bild lånad från nätet.

Min dator går aningen långsamt just nu. Jag tänkte se om jag kunde stänga ner några processer eftersom det är alldeles för många som går igång automatiskt. 55 st kan inte vara rimligt. Tyvärr vet jag inte vad som är vad och törs därför inte göra speciellt mycket. System hit, .exe dit, liksom. Ibland önskar jag att jag vore en datanörd.

fredag 6 november 2009

Lugnt

Ikväll blir det mat och film. Inte här hemma, så jag slipper disken. Skönt. Börjar jobba vid sju i morgon, så det blir till att gå lägga mig tidigt. Enligt bokningslistan blir det en lugn helg. Det är bra. Jag behöver det. Ibland har man tur. =)

Ämliga


Jjag trodde jag skulle vara piggare vid det här laget, men nu kan jag meddela att jag hade fel. Visserligen har jag inte feber längre och är inte heller lika snorig som jag var, men hostan är det ingen hejd på. Jo, det har blivit lite lugnare på nätterna så nu får jag iaf några få timmars sammanhängande sömn. Alltid något. Samtidigt blir jag helt slut av att kroppen slits itu med varje hostning. Mer sömn, mer och mer trasig kropp. Kombinationen är säkerligen väl kalkylerad av bacillerna. Jag måste ju orka med tortyren så länge det bara är möjligt för att roa dem.

Igår yttrades några milda klagomål angående måendet från sonen. Tidigt i natt hörde jag de första försiktiga hostningarna. Framåt morgonkvisten hade de övergått till djupa hostningar som troligen sliter i hans bröst. När jag var in för att väcka honom var han grå i ansiktet och så ämlig att jag inte iddes be honom ens försöka gå idag. Han har därför anmäld frånvaro för en gångs skull.

Igår jobbade jag på rätt bra, men det märktes när jag kom hem. Jag var helt slut. Jag satt i soffan hela kvällen. Den förlängda versionen av Kungens Återkomst blev en bra ursäkt till att inte röra mig på ett gäng timmar. Idag ska jag tvätta och sen ta det lugnt. Lika bra att inte ta ut mig eftersom jag ska jobba lördag och söndag. Bäst att vila så mycket som möjligt innan det är dags. Tur att det blir lugnt på jobbet. Jag överlever nog...


Vad drygt det är när man är för frisk för att vara hemma och egentligen för sjuk för att gå till jobbet. I mitt tillstånd skulle det funka att gå till ett kontor eller en fritidsgård, men det fysiska jobb jag har kräver aningen mer av en. Just nu är jag nog någonstans mitt i mellan. Jag orkar inte gå hemma hela dagarna men jag orkar knappt ta mig igenom ett arbetspass. Halleluja!

torsdag 5 november 2009

Lättad

Tydligen hade jag blivit felinformerad när jag hörde att man mister bostadsbidraget om ungdomen inte går i skolan. Det är iaf en tröst i allt detta.

onsdag 4 november 2009

Jag blir så trött

Någon som har gift åt mig? En pillerburk av cyanid borde räcka....

Jag har precis fått höra av sonen att jag inte bryr mig, att jag skiter totalt i hans önskemål och åsikter och att jag inte behöver lägga mig i hans liv. Han vill sluta skolan nämligen. Istället för att spendera tid där vill han sitta vid datorn och bo i sina onlinespel. Det är när jag frågar honom vad han ämnar göra istället för skolan, vad han ämnar försörja sig med och vad han tänkt om framtiden som jag är totalt jävla dum i huvudet som frågar om saker jag iaf inte bryr mig om svaret på.

Skolan blir nog inget problem för honom snart. Det löser sig självt när de inte längre vill ha honom. Han har så hög frånvaro att de snart kommer räkna bort honom. Det absolut jävligaste med detta är att han faktiskt är där. Han går bara inte in på alla lektioner utan väljer och vrakar som det passar.

Den lilla satungen förstår inte. Jag förklarar om och om igen att han får sluta om han hittar något annat sätt att finansiera sitt boende etc. Om han slutar mister han studiebidraget och de drar in mitt bostadsbidrag. Det är inga småsummor i vår ekonomi. Den där som en gång var min lilla, söta son fattar inte. Han ser inte konsekvensen av detta. Så länge han minns har jag balanserat ekonomin och fått den att gå runt. Han vet inte hur små marginalerna är. Jag vill inte tvinga honom att göra något han absolut inte vill, men han är stor nog att förstå att man ibland måste göra sådant också. Och i slutändan skulle han inte ångra att han har en gymnasial utbildning.

Jag förstår inte. Men så är jag ju ovanligt jävla korkad, tjatig, ointresserad och lakonisk gentemot honom också.

Konferens


Färna herrgård

I dagarna två har jag varit vid natursköna Färna Herrgård. Det är en vacker gammal miljö som de gjort om till ett spa och konferenshotell. =)

Innan jag åkte packade jag en övernattningsväska. Jag stannade upp och funderade lite över vad man har för ombyte med sig till en sådan här konferens. En tunika och ett par jeansleggings fick duga. Oj, vad nedklädd jag var jämfört med många andra och ändå kändes mina kläder helt ok för en sådan tillställning. Det jag hade glömt var att jag jobbar på en enhet med ett 70-tal personer, varav 9/10 är kvinnor. En del var redan uppklädda och festsminkade redan när de kom till bussen kl åtta på morgonen. Nåja, alla är olika. *S*

Dagarna har spenderats med att jobba. Diskussioner och uppgifter som tar arbetet framåt. Det har varit himla givande och jag är glad över att få ha tagit del av detta, men den delen är mindre intressant för någon annan att höra om, så jag återgår till att berätta om det som hände på fritiden. *S*

De flesta fick rum i närliggande byggnader och fick dela rum med andra medan jag, som ingen ville dela med pga hostan*, fick ett fint rum i själva huvudbyggnaden. Syrran jobbar inom samma enhet så jag skojade lite om att hon inte fick rum i herrgården.

Jag: Hahaha, avskrädet i uthusen!
Syrran: Ja, och spöket behålls där det hör hemma.

Hmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm

Trerättersmiddagen skulle börja kl 19. Vi satte oss vid de vackert dukade borden och väntade sedan glatt på förrätten. När klockan passerat 20 började det knorras lite runt om i salen. Hungern började slita i folks magar. Kl 20.15 kom äntligen de fem skedarna soppa som utgjorde förrätten. Den var god, absolut, men vid det laget var vi så hungriga att vi kunde ha ätit upp tallrikarna. Nåja, det kunde inte bli lika lång väntan tills varmrätten kom, eller hur?

FEL! Det tog lite över en timme innan den kom. Det var otroligt gott, men tre små köttmedaljoner och lite mos utgör bara en middag om det är en del av en flera-rätters. Just ja! Det var ju just det det var! Tyvärr dröjde det så lång tid innan desserten kom att det kändes som om det var det enda vi fått att äta under kvällen. Att få in tre rätter som det tog sammanlagt tio minuter att äta under en tidsrymd av tre och en halv timme ger inte en speciellt stor mättnadskänsla.

Underhållningen var klart godkänd. Bröderna Slut har rutin och de vet att sänka nivån på skämten allt eftersom alkoholen flödar. Det blev många skratt, inte minst när de stannade upp mitt i alltihopa och ifrågasatte mitt val att hosta mitt under deras framträdande. Hrmf! Vaddå valde?

Nu är jag hemma igen och är nästan lite imponerad över den korta stund det tog innan jag funderat ut nya tortyrmetoder jag kan använda i min bok och en stark vilja att ge bort mitt ättelägg. Egetnligen är det inget han gjort medan jag varit borta som skapat detta, utan ett brev från skolan som kommit idag som orsakat en stor känsla av resignation och aktiverat den starkt morbida fantasi jag verkar ha utvecklat till en konst. =P

Nu ska jag pigga upp mig med att tänka på roligare saker, kolla lite på tv och sen sova gott. =)

söndag 1 november 2009

Jag vet inte...


Får ni dagar då ni inte har en aning om ifall ni är på väg längst rätt stig? Om ert liv är som det var ämnat att vara?

Tro nu inte att jag har svåra grubblerier och tveksamheter om mitt liv, för mer fel kan det inte bli. Jag är väldigt nöjd med mitt liv idag. Visst finns det några saker jag skulle vilja ändra på, som att jag är överdrivet fånig och osäker ibland och att jag går på hårt andra gånger, men i det stora hela är jag nöjd.

Ändå finner jag det intressant att fundera genom mina val, ta en promenad längs raddan av erfarenheter och helt enkelt fantisera lite om hur livet hade sett ut om man gjort saker annorlunda. Så länge jag känner mig nöjd och ser saker för vad de är ligger det ingen risk i att göra så. Fantasier som föds av drömmar. Funderingar som föds av visioner. Tankelekar om vart nästa val kommer att föra mig. Inget är skrivet i stjärnorna än. Jag själv för pennan.

Om om inte fanns...

Revolutioner


Igår och idag har jag ägnat mycket tid åt revolutioner. Industrins och fransmännens, alltså. Det hela hade varit lättare om flickan som behövde hjälp haft sina skolböcker hemma över helgen, men eftersom jag är en historianörd gick det bra ändå. Några saker fick kollas på nätet, men kronologin och en hel del fakta finns fast förnankrad i min skalle. Av någon anledning tror jag inte att flickan insett hur mycket tid och energi hon skulle tvingas lägga ner när hon bad mig om hjälp, men hon gjorde väl ifrån sig och jag måste säga att jag är lite impad över att hon lyckades avhålla sig från att slå blocket i skallen på mig när det var som mest instensivt*

Min hosta har avtagit en hel del nu. Från att ha varit ett konstant gissel har det tagit form av något som drabbar mig när jag rör på mig. En klar förbättring alltså. Jag sov dessutom i flera timmar utan att bli väckt av en hostattack från helvetet, vilket gör att jag känner mig rätt ok överlag idag. Att ha blivit ompysslad och väl omhändertagen har nog också gjort sitt till. Jag kan gärna hjälpa till med fler läxor om det innebär fika, thé i osinliga mängder, mat och kramar hela dagen. =)